Simone

Kära bloggläsare, jag vill att ni ska vet att..
Det är normalt att vara deprimerad men bara till en viss mängd. Att vilja vara anorlunda men ändå så är man bara en i mängden för de flesta. Att älska livet dom där ögonblicken där allt är perfekt. Om man gör mål så bryr man sig inte om något annat är just det målet. Då är livet perfekt för man bryr sig bara om en sak- det där målet och när man lyckas..så är det underbart. Men ingen har ett helt perfekt liv, jag tror det jämnar ut sig på något sätt. Om du har jätte kul med dina vänner och kännar att du har "the time of you're life" när du är med dom så ska du såklart få en miljon läxor, exempelvis. O då blir du deprimerad för läxorna stoppar dig ifrån det du vill göra- alltså vara med dina vänner. Men kom ihåg,att livet är långt så du har långt tid på dig att göra allting, men ändå kan livet sluta när som helst så glöm inte bort att.. vara den du vill vara,Inte någon annan. Då menar jag inte att du inte "ska vara fake" för jag skiter i om man är "fake"..alltså är man den man vill vara så tycker jag inte att man när fake. Om jag färgar mitt hår rött så är det kanske fake, men jag färgar det isåfall för att jag vill det och då är jag bara mig själv.

Ville skriva av mig lite hehe. Men läsare, vill bara säga till er att ni ska säga vad ni tycker när ni vill och vart ni vill. Man gör misstag det är bara att acceptera och move on dude haha:D.

Du kallar mig för saker, du är alltid emot mig, du slår mig, du lyssnar inte på mig, du bryr dig inte om mig, du säger alltid åt mig vad jag ska göra, du ger mig aldrig komplimanger, du tar mina grejer, du vill aldrig göra det jag föreslår, du lägger dig alltid i, du bestämmer vad jag ska göra eller inte göra,du ljuger, du jämför mig med de bättre så jag verkar sämre, det är alltid mitt fel, du pratar jämt om mina brister, du berättar pinsama saker till andra så de skrattar ut mig, du flinar åt mig när jag gråter, du bryr dig bara om dig själv,du säger att jag är massa saker som bara stämmer in på dig själv, du ger mig skulden och ändå är det alltid mitt fel? 

Jag trodde det var vi. Att det skulle hålla längre än så här. Du svek mig.. Vi får se om jag någonsin kommer kunna lite på dig igen.